Det surrar kring Järlagården

Tillsammans med vår samarbetspartner Mälarenergi har vi nu ställt en bikupa i skogsbacken bakom skoterförrådet. Bina bidrar till ökad biologisk mångfald i området och vi gör en insats för naturens egna trädgårdsmästare. 

Mälarenergi stöttar både Friska Nacka (där det finns en checkpoint placerad i anslutning till bikupan), Sicklaloppet samt även Järla Orientering. 

Alla Järlamedlemmar har rabatterat elpris via Mälarenergi. Mer om det och övriga medlemserbjudanden finns samlade under ”Medlemsförmåner” på hemsidan.

Landslagsdebut för Petrina och Simon på Ungdoms-EM

I helgen avgjordes Ungdoms-EM, EYOC i Grodno, Vitryssland.


Efter imponerande löpning under vårens uttagningstävlingar var glädjande nog både Simon Frisk och Petrina Costermans uttagna i den åtta löpare starka svenska truppen. Det är väldigt roligt att klubbens löpare utvecklas och tar steg i sin utveckling vilket leder till att de får springa i landslaget. Jag (Erik) var med som ledare för det svenska laget.
På EYOC tävlar man både i H- och D18 samt H- och D16 men Sverige skickar endast deltagare (4 killar och 4 tjejer) till 18-klasserna. Programmet bestod av långdistans på fredag, stafett lördag och sprint söndag och totalt deltog 32 länder.

Under torsdagen var vi ute på Model Event på både sprint och långdistans för att se vad som skulle vänta på tävlingarna. Skogen bestod av tämligen grön terräng med mycket raviner något vi inte riktigt är vana vid från Sverige.

På långdistansen hade både Simon och Petrina en tuff dag i den gröna terrängen. Petrina slutade på 40:e plats medan Simon bedrövad gick hem efter en jättemiss i inledningen. Många i det svenska laget hade det tufft och det bjöds på många bommar.

-Vi sprang i en väldigt annorlunda terrängtyp och tillsammans med att springa i landslagströjan för första gången klarade jag tyvärr inte av detta mentalt denna gång,  jag blev väldigt nervös och stressad och gjorde bort mig totalt. Jag hoppas kunna dra nytta av denna erfarenhet i framtiden och hantera liknande situationer bättre då säger Simon efter helgen.
Resultat långdistans
Karta H18Karta D18

Inför lördagens stafett var det dags för revansch. Petrina var uttagen att springa andrasträckan i det svenska laget och fick ett kanonläge när Ebba Berglin (OK Orion) växlade i ledning efter förstasträckan. Petrina gjorde ett stabilt lopp med några mindre misstag och växlade som sexa i en klunga. Tilde Backlund (OK Södertörn) förde sedan in laget på en fin fjärdeplats!
Det svenska killaget med Philip Carlsson-Leo Johansson-Axel Elmblad sprang sedan hem ett brons.
Simon fick efter fredagens tävling springa i ett mixlag.

-Det är väldigt speciellt att springa dels i ny terräng, nytt land och i gulblå dress på samma tävling och jag tror att jag inte litade tillräckligt mycket på mig själv under loppet. jag var både stressad och missade mycket under långdistansen. Under stafetten bommade jag inte lika mycket men min kropp var riktigt seg och jag kände mig helt slut sa Petrina.

Resultat stafett

Tävlingarna avslutades sedan med en sprint i centrala stan. Simon sprang in på 63:e plats medan Petrina pga förkylning och feber inte kunde starta.
Resultat sprint
Karta H18

Även om varken Simon eller Petrina är nöjda med sina insatser under mästerskapet så tar de med sig mycket värdefulla erfarenheter till framtiden och de har definitivt visat att det kan komma fler möjligheter att springa internationellt.

-Trots att jag inte är nöjd alls med mina prestationer under tävlingarna tar jag med mig mycket bra inför framtiden. Jag känner att jag är många erfarenheter rikare och att det har varit en kul resa. Vi har fått besöka ett väldigt spännande och annorlunda land vilket bara det varit en cool grej att vara med om. Dessutom var det är väldigt härligt gäng som åkte iväg som bjudit på mycket kul mellan tävlingarna. EYOC är därför något jag kommer komma ihåg hela livet sammanfattar Simon resan.

– Resan till Vitryssland har varit både speciell och lärorik och jag kommer hem med många fina minnen. Bara grejen att vara där och träffa andra länder var häftigt!  Jag är jätteglad att jag fick åka, det har varit en väldigt rolig resa säger Petrina.

Och ja, det var ett litet äventyr att åka till Vitryssland. Flera roliga historier kan berättas senare.

Senare i sommar ska båda två åka på ett öppet JVM-läger som förberedelse inför nästa års Junior-VM i Turkiet.

Karro uttagen till VM

Karolin Ohlsson blev idag förhandsuttagen till att springa samtliga tre distanser (lång, medel och stafett) på VM som avgörs i norska Östfold 13-17 augusti.
Karro som både under förra året samt under årets värdetävlingar visat att hon tillhör världstoppen kan därmed förbereda sig för tävlingarna i lugn och ro på bästa sätt och kan ägna sig åt rehabilitering av den höft som under våren stört hennes träning och tävling.
Hon ”slipper” därmed springa de svenska VM-testerna 5-7 juli.
För Karro innebär det att hon för femte året i rad är uttagen att springa VM.

Till VM:s hemsida
SOFT:s nyhet om uttagningen

Fina resultat på rekordstor Jukolastafett

 

I helgen avgjordes den finska jättestafetten Jukola i Kangasala utanför Tammerfors. Även i år var det nytt rekorddeltagande med över 1700 damlag och 1900 herrlag och totalt över 20000 löpare.

Järla ställde upp med tre damlag där tyvärr Karolin Ohlsson fick lämna återbud för att komma tillrätta med en segdragen höftskada. Förhoppningsvis är hon åter i slag till VM i höst.
Förstalaget med Sara Sjökvist på startsträckan inledde kanonbra och Sara var in i tätklungan nån minut efter ledande Haldens SK. 
Bara någon minut senare stämplade Petrina Costermans i andralaget in som 29:a. För tredjelaget gjorde Filipa Rodrigues en imponerade startsträcka där hon från en av de sista startpositionerna i det 1700 damer starka fältet redan vid den första TV-kontrollen avancerat upp till 200 plats. Det fortsatte sedan och hon växlade som 132:a.
På andrasträckan inledde Anna Dahlgren-Rosén väldigt offensivt och var uppe som 5:a vid första TV-kontrollen innan ett litet misstag på en svår sluttning gjorde att hon halkade tillbaka något och växlade som 21:a. I andralaget fortsatte Elsa Jansson bra och förde upp laget till 25.a medan Åsa Sundström gjorde en fin debut i tredjelaget.
På sträcka tre tappade både Elin Hemmyr Skantze och Stina Haraldsson några placeringar efter några mindre missar men skickade ut schweizarna Sofie Bachmann och Dominique Bucher i bra lägen. 
Sofie som tidigare i veckan sprang världscupen i Helsingfors på ett fint sätt fortsatte att visa klass och förde upp laget till en slutlig 22:a plats medan Dominique sprang in som 47:a, nytt rekord för vårt andralag. Tredjelaget slutade 190. Där sprang Erica Edman och Hilda Mattsson de två avslutande sträckorna.
Bra resultat med tanke på förutsättningarna!

Resultat Venlastafetten

Även i herrstafetten fick Järla en väldigt bra start. Schweiziske Chamuel Zbinden sprang förstasträckan och sprang in som 19:e, bara sekunder från täten. Andrasträckan sprang David Bejbom och gjorde det väldigt bra fram till en förarglig treminutersmiss på nästsista kontrollen. Jens på den långa tredjesträckan hade inte riktigt den fysiska dagen efter en förkylning tidigare i veckan men höll placeringen och växlade som 38:a. På de kortare fjärde och femtesträckorna sprang Erik Berzell och Simon Frisk stabilt och förde upp laget bland de 30 första, en placering som Anton Nilsson och Alain Denzler på de avslutande dagsträckorna höll in i mål. 

Andralaget som drabbats av många avhopp slutade 271:a. Där sprang bland annat fyra av tjejerna som dubblerade.

Resultat Jukolastafetten 

Nästa år behöver man inte ladda pannlampan. Då går nämligen Jukola norr om polcirkeln i midnattssol i tomtens hemland Rovaniemi. Blir det fler Järlalag på plats då?

SM-guld till Gunilla Kreiss

Hälsingehelgen med Veteran-SM 6-9 juni 2019
Vi var ett gäng som drog till Hälsingland för att försvara Järlas färger på Ultralång-SM, Veteran-SM och
Ösa-träffarna: Anna Dahlgren-Rosén, Petrina Costermans, hela familjen Hemmyr-Skantze, Ulf Bråsjö,
Gunilla Kreiss, Åsa och Johanna Sundström. Jag vet inte om jag någonsin var där någon gång på 80-talet
men det känns som om de där tävlingarna funnits länge. Nu har jag avverkat 5 tävlingar på 4 dagar och är
väldigt glad att vi åkte dit! För egen del blev det inga medaljer, de stod Gunilla och Peter för, men jag
tyckte att det var himla trevligt!
För 5 av de 6 tävlingarna hade de samma arena och man kunde gå till alla starter utom en dag då de
ordnade med buss. Första dagen var det Ultralång-SM samtidigt med Ösaträffen dag 1. De som tog sig i
mål på den tävlingen är värda särskilt omnämnande. I 34 graders värme, eller vad det var, försvarade
Anna och Petrina Järlas färger. Att komma i mål var en bedrift i sig men de lyckades genomföra loppen
bra också och slutade på en 9:e respektive 6:e plats i verkligt hett solsken.
Vi har nog aldrig sett så mycket sten i terrängen, eller på kartan, som på den förkortade medeldistansen.
Det fanns t.o.m. jättestenar som var konturritade på kartan! Det var verkligen svartprickigt och man fick
försöka tänka bort alla stenar för att se vad som fanns mer att läsa på. Sprinten var inne i Edsbyn och var
egentligen inte så tekniskt svår men man kan läsa fel på kartan i hastigheten ändå så det gällde att ha
koll på sina sträckor. Långdistansen var väldigt bra, men jobbig för de som hade start långt bort.
Medeldistansen bjöd på en del klurigheter då det gällde att ha koll på höjdkurvorna och kompassen och
hade man inte det kunde man komma väldigt fel.
För de som tältade eller campade på arenan fanns det möjlighet att köpa helpension och på kvällarna
erbjöds olika aktiviteter, t.ex. quiz där det deltog 50 lag med 5 pers i varje, fisketävling och
folkdansträning. Det var gångavstånd till en badsjö vilket var ganska nödvändigt eftersom det var så
himla varmt så man kokade efter man sprungit. Många tyckte förstås att det var ett problem med
värmen. En dag lyckades jag springa över en stor stig utan att märka det och sedan blev det förstås kaos i
den överhettade hjärnan och så var den tävlingen förstörd. En annan dag skulle vi upp på ett berg och
sedan var all ork slut så man knappt orkade ta sig över alla nedfallna träd och runt alla stenar så att man
kunde komma i mål.
Hälsingland i början av juni bjöd verkligen på en vacker bild av sommar-Sverige. Det vi undrade däremot
var hur de som bor där överlever tillsammans med alla myggor. Vi såg flera som löst problemet med ett
växthus där man kan sitta ”ute” men ändå hålla myggen borta. Åsa ser ut som om hon fått vattkoppor
eftersom myggen gillade henne. Mig åt de upp tillräckligt av i hennes ålder så jag klarade mig bättre nu.
Vi tältare hann också bada i Voxnan och hamnade på kalas i Bollnäs så vi känner oss mycket nöjda och
kommer säkert tillbaka! Vi kan också rekommendera alla andra att åka hit på dessa välarrangerade
tävlingar något annat år!

//Tältarna genom Johanna

Arbetskväll Järlagården


Vi behöver hjälpas åt att underhålla och utveckla Järlagården både utvändigt och invändigt.

Måndagen den 27 maj 18.00 har vi arbetskväll på Järlagården.

Bland annat ska vi:

Följande behöver åtgärdas:

–          Fönsterputs (2-3 personer)                                                                                            

–          Röjning förråd (2-3 personer)

–          Röjning invändigt pannrum, kartrum samt kansli (2 personer)

–          Elmatning av en bänkbelysning i köket över diskbänken                 behov 1 elektriker

–          Montera golvskydd på samtliga bord i stora rummet (1 person)

–          Rengöring i bastu samt duschrum damer + herrar (2-3 personer)

–          Plocka upp städa av utvändigt kring Järlagården (4-6 personer)

Föranmäl dig gärna via Eventor

Ungdomarnas 10-mila resa

Tiomila, Östra Göinge, 2019

Trots att Tiomila i år gick i Skåne lyckades vi få ihop 3 ungdomslag! Under min tid som ungdomsledare i Järla tror jag inte vi haft så många lag. Med 13 ungdomar åkte vi i minibussar till Skåne. En väldigt lång resa men jag hörde inte ett klagomål på hela resan, varken dit eller hem. Lite glass- och middagsstopp hjälpte nog också till att hålla humöret på topp.

Boendet hade ordnats på en Bygdegård i Knislinge. Där fanns stora golvytor som nog oftare användes till att dansa än sova på men det gick bra för de flesta att sova, trots en del snarkningar från olika håll. Jag vet inte om dygnandet på arenan natt två föranleddes av mindre snarkningar på arenan eller om det var annat som drog…

Efter en god frukost drog vi iväg till Glimåkra för ungdomskavlen som startade kl. 10:15. Sträcka 1,2 och 4 var orange svårighetsgrad och c:a 4,5 km och sträcka 3 var gul c:a 3,2 km. Två sträckor, varav en måste vara den sista, måste besättas i sin helhet av flickor. På de båda mittensträckorna kunde man ha 1-2 löpare. Vi kunde bara dubblera på en gul sträcka med våra 13 löpare.

Det var några lite nervösa startsträckslöpare (Ivar, Axel och Britta) som fick stå sist i det stora startfältet på 284 lag. Inte så lätt att springa förbi de snabba H16-löparna som tog täten i rasande fart direkt från start. Speakern konstaterade att det var många killar på förstasträckan och att många lag satsat på tjejer på de båda sista sträckorna. Så Britta, 13 år, hade väldigt tuff konkurrens, men det verkade inte bekymra henne. Hon gjorde sitt lopp och hittade alla kontroller. Ivar och Axel kom in en stund tidigare.

På andrasträckan skickade vi ut Åsa (som inte sprungit på nästan två veckor p.g.a. en inflammerad tå), Ludvig och Lukas. De gjorde alla bra lopp och sprang väldigt jämnt.

Tredjesträckan var rak och fick nog alla att sätta bra fart på benen så Gustav, Sara och Sven/Olof pinnade på bra och hittade kontrollerna snabbt. Det enda missödet jag hörde om var att några sprang in på en stig för tidigt men det insåg de snabbt och kunde rätta till sitt misstag.

För avslutningen hade vi satsat på Sonja, Selina och Märta. Alla tjejerna gjorde stabila lopp på alla kontroller utom en där vi fick vår första större bom på drygt 20 minuter. Men det gjorde ingenting för alla hade stämplat rätt och alla kom i mål på väldigt gott humör efter att ha provat på Skåneterrängen, de allra flesta för första gången. Banorna var svåra tyckte nybörjarna men de klarade ändå av det vilket var superbra!

Sedan chillade vi på arenan hela eftermiddagen och hejade på Järlas damer i dam-stafetten. Det var kul att följa och de flesta hade inte varit med på Tiomila tidigare så bara det var ju en upplevelse. Tack vare Leif Mattsson hade vi ju hela tävlingens bästa tältplacering vilket gjorde det superenkelt att följa tävlingen på storbildsskärmen. Om vi ändå fick abonnera på den motsvarande platsen kommande tiomilor…

När damerna gått i mål och vi hejat lite extra på Åsa som dubblerade och sprang 4:e sträckan i damstafetten, åkte vi tillbaka till vår bygdegård där vi fick god middag som familjen Hagwall lagt grunden till hemma och några på plats hjälpte till att fixa färdigt. Tack alla för det jobbet!

Sedan var det strax dags för starten i herr-stafetten så nästan alla ungdomar for dit. Några åkte hem efter ha sett starten och första sträckan medan några stannade kvar med målet att ”dygna”, stanna uppe hela natten. Det fanns flera tillfällen att åka hem med Järlas tredjelagslöpare under natten men 5 ungdomar valde att vara kvar hela natten (eller sov så hårt i sin stol att det var omöjligt att väcka dem för att få med dem till bygdegården!)

De som höll sig vakna på arenan kunde med spänning följa Järlas lag i tiomilakavlen. Inte minst Jens sträckseger på andrasträckan förhöjde stämningen ordentligt. Men tyvärr missade ju speakern det… Det blev lite tråkigt när förstalaget diskades men med vår tältplacering, en kamin och tak över huvudet behölls stämningen på bra nivå.

På morgonen blev det frukost på bygdegården, packning och städning och sedan in i bussarna igen.

Hemvägen fördrevs mest i sovandets tecken men som tur var fanns det några pigga, duktiga, chaufförer som såg till att vi kom tillbaka till Järlagården efter ett pizzastopp i Jönköping och en liten bensträckare till.

Stort TACK till alla som fixat med allt runt den här härliga resan med ett härligt gäng ungdomar som skötte sig helt exemplariskt!

//Johanna Sundström

 

Rapport från 10-mila

 
Årets 10-mila gick i år i Glimåkra i bitvis grön och tuff terräng. Järla ställde åtta lag och 53 löpare till start.

Ungdomsstafetten inledde traditionsenligt helgen och där hade vi glädjande nog tre lag till start. Är det ”Erica-effekten” vi ser?
Alla löparna kämpade runt sina sträckor på ett bra sätt. För många var det både första 10-mila och första gången i ”ny terräng” utanför Stockholm. Många nyttiga erfarenheter för framtiden och en rolig helg för alla. 
Efter tävlingen var alla kvar och hejjade på damerna och inledningen av 10-milastafetten och ett gäng stannade även kvar och följde tävlingen genom hela natten. 
Läs rapport från ungdomarnas resa

Damstafetten blev i år lite speciell då vi gick in i tävlingen som regerande mästare efter segern 2018 i Nynäshamn. 
Laget från i fjol var till tre femtedelar nytt då varken Elin Hemmyr Skantze (sjuk), Sttina Haraldsson (sjuk) eller Emma Klingenberg (bytt klubb) kunde springa. in kom de tre nykomlingarna Petrina Costermans, Anna Dahlgren-Rosén och Sofie Bachmann med ungdomlig entusiasm.

Anna på förstasträckan gjorde en stabil insats men var inte riktigt nöjd efter målgång då hon växlade sex minuter efter täten. 
Sofie Bachmann på sträcka två gjorde återigen en imponerande andrasträcka (minns Jukola 2018 där hon växlade som 4:a) och hade en av tävlingens snabbaste sträcktider och skickade ut Sara på ”långa dagen” 5:30 efter täten tillsammans med en av förhandsfavoriterna Haldens SK. Gruppen gjorde tyvärr några misstag i den bitvis täta terrängen och fältet klumpade inte ihop sig på samma sätt som under fjolåret. Petrina på sträcka 4 inledde strålande men gjorde sedan en större miss som kostade tid. Inte heller Karro på sistasträckan gjorde sitt bästa lopp och kunde till slut föra in laget på 22:a plats. Godkänt i en tät tävling men vi hade ambitioner om mer. 
Andralaget med Dominique Bucher-Elsa Jansson-Filipa Rodrigues-Åsa Sundström (som dubblerade)-Hilda Mattsson slutade 117:e.
 
10-milastafetten inleddes strålande på startsträckan av de båda schweizarna Noah Zbinden och Kaspar Hägler som båda växlade i tätklungan. Jens Rönnols som är en erkänt duktig nattlöpare (med SM-guld 2017) gjorde en av 10-milanattens stora prestationer när han både hade snabbast sträcktid och växlade först på sträcka 2. Jens var så snabb att inte ens speakerteamet uppmärksammade hans målgång och han helt obemärkt smög sig genom målfållan och kunde växla ut Erik Berzell i nästan två minuters ledning. 
Erik inledde strålande och var fortfarande i ensam ledning vi de inledande TV-kontrollerna. En miss samt lång gaffling på slutet gjorde att tio lag smet förbi till växling. Timon Schweizer på ”Långa Natten” blev efter någon kilometer infångad av en klunga ledd av nattspecialisten Olexander Kratov. En klunga som sprang så snabbt att man plockade in alla lagen framför och Timon växlade bara sekunder från ledning. 
Tyvärr diskvalificerades Järla här då det efter målgång upptäcktes att Timon missat att stämpla vid den tredje sista kontrollen, trots att han sprungit förbi den. Löparna framför honom hade stämplat vid en felaktig kontroll ca 50 meter innan den rätta, något de senare korrigerade och stämplade även vid den rätta. Detta missade Timon i tröttheten efter 100 minuters löpning. Självklart en tråkighet som drabbade laget och en väldigt besviken Timon.
David Bejbom på femtesträckan var lyckligt ovetande om detta och gjorde ett väldigt bra lopp och växlade som fyra.
På sträckorna efter det missades det lite för mycket, kanske saknades den rätta tändningen efter diskningen. Hursomhelst en besvikelse att inte bli godkända men löparna bjöd på fin stafettlöpning och stor underhållning inledningsvis. Vi kommer tillbaka starkare!
Lag 2 slutade 83:a 
 
Vi hade även likt förra året ett damlag i 10-milastafetten som även i år stog för en imponerande insats då de tog sig runt de tuffa nattsträckorna. Precis som förra året sprang Matilda Ahlqvist långa natten. I år på tiden 4.31, en bedrift i sig. 
Laget filar redan på laguppställningen för 2020 och det ryktas om att det är slagsmål om platserna.
 
Nästa år går 10-mila återigen i Stockholm och Kungsängen. Vi hoppas på många lag på startlinjen även då!
 
 

Olle flyttar till Norge


Som några av er kanske sett i resultatlistor så har Olle Boström under våren tävlat för den norska IL Tyrving då han under vintern flyttat till Oslo då han flyttat ihop med sin norska flickvän samt fått jobb i Oslo.

Olle kom till Järla som 10-12 åring och har sedan dess betytt oerhört mycket för Järlas utveckling och framväxt sedan dess, både genom sina framgångar men även genom sin person.
Som ungdom gjorde Olle rent hus i resultatlistorna och via framgångar med både SM-guld och JVM-guld som junior slog han igenom på allvar när han som förstaårssenior tog sig till VM i Frankrike 2011. Där blev han 5:a på långdistansen och tog tillsammans med Anders Holmberg brons på stafetten (Sverige var i ledning efter två sträckor när två Järlalöpare sprungit).

Efter det följde några tyngre år då fotskador stoppade framfarten innan en storstilad comeback gjorde att han endast var 13 sekunder från VM-guldet på medeldistansen i Skottland 2015. En av få svenska herrar som lyckats ta en individuell internationell mästerskapsmedalj i skog under de senaste decenniet.
Sedan några år tillbaka har Olle lagt ned den absoluta elitsatsningen då skador satt stopp.

Olle kommer även fortsatt vara Järlamedlem och bland annat springa SM-tävlingarna för Järla.

Vi står med öppna armar den dagen du bestämmer sig att flytta hem igen. Vi kommer sakna dig!

Elin och Michael prisade

 

 

 

 

 

Förutom sedvanliga årsmötes förhandlingar innehöll årsmötet även utdelning av ett antal priser och utmärkelser.
Förutom KM-medaljer från årets klubbmästerskap delades de två prisen ”Årets kanon” och ”Årets förebild till Nisse Nilssons minne” ut.
Michael Ahlqvist erhöll årets kanon för sitt arbete i Ungdomskommitten och under tisdagen mottog Elin Hemmyr Skantze priset som årets förebild. Elin är järlait sedan barnsben och började i Järlas nybörjarkurs i början på 90-talet och efter stora framgångar, både nationellt och internationellt som junior och senior fick hon för ett år sedan vinna 10-mila med sin moderklubb där hon var en av stöttepelarna. Något som är ytterst få förunnat.

Vi gratulerar Elin och Michael till välförtjänta priser!
Se tidigare pristagare av ”Årets förebild” 
Se tidigare pristagare av ”Årets kanon”