Sub-eliten lär sig hantera Svart 


Vi har kämpat, vi har bommat, vi har tränat och vi har haft roligt. Men det blir ännu roligare att gå rätt och behärska svart, tänkte vi – ett gäng sub-elit-orienterare med lite olika ambitionsnivåer. Vi hade kallat in föreningens träningsexpert Axel Mattsson som tog herrarnas elitlag till flera topp 10-placeringar på 10-mila för några år sedan. Nu var uppgiften något svårare: Han skulle få 15 glada, många fel/självlärda, entusiaster att faktiskt förstå vad orienteringen kräver på svart nivå. Svart bälte, i skogen – here we come! 

Upplägget bygger delvis på SOFTs nya satsning med kursboken “Full Koll 3”, där verktygen för att behärska svart finns samlade med flertalet exempel. Men teori är en sak, hur omsätter man det i praktiken? 

Vi ägnade en hel del tid åt brunbilden. Den rör sig inte, den är alltid en stabil grundplatta att förhålla sig till. Tipset är att tänka bort stigar och detaljer och se linjerna i höjdpartierna. Hur löper åsarna, hur kan man använda sig av dessa för att hålla riktningen och ta kontrollen enklare? Ligger det branter i följd, så är säkert övriga kurvan också tydlig om än inte stup-brant. Så löd några av tipsen som vi tog med oss ut på första praktikpasset ute vid Orrmossen. Efter några kilometer i delvis diffus terräng så var det idel glada miner i gänget hemåt för lunch. 

Vi var också ganska många som generöst delade med oss av rejäla snurrar på Livelox. Att dela, det är dubbelglädje det! Och efter genomgångarna kom en och annan ‘aha’-upplevelse: Nej, kompasser är aldrig “tröga”. När oron kommer krypande, när det inte riktigt stämmer, men nästan, ja då stämmer det ta mig tusan inte. Stanna och låt inte bommen bli värre – vad var det som gick fel och hur långt har jag sprungit från tidigare känd punkt? 

Våra nya teser är:  

‘Älska vägvalet’

‘Gör jobbet’

‘Lyft blicken’

Det var också en del deviser vi kunde lämna bakom oss: ‘Sök av inne i ringen’ var en, och vi var också mindre säkra på familjen Ahlqvists favorit: ‘släpp hästarna loss’. 

Söndagsförmiddagen ägnades till den andra tunga teoribildningen: konsten att förenkla. Här gällde det att snabbt läsa in en sträcka och både förenkla kartan med tydliga hållpunkter och välja vägval fram till sista säkra. Uppgifterna visade sig både svåra och matnyttiga. 30 sekunder fick vi på oss och det visade sig att många fick välja nya vägval när vi gått igenom alternativen. Hur tar man kontrollen enklast? Vilket ger snabbast löpbarhet och kan jag öka säkerheten utan att minska tempot? 

Även söndagen bjöd på ett underbart pass, denna gång vid Nacka Gård. Våra GPS-spår gav både insikter och skratt. Nu är vi ett gäng som lyft oss ett snäpp orienteringstekniskt. Det är ju ingen slump att Järlas dräkt är svart! 

Vid tangenterna, 

Per Lembre

Ps. Kursboken går att beställa här.