En stortå och ett långdistansprojekt

Efter ett tävlingsår som började starkt blev det ett sämre slut resultatmässigt för Järla Orienterings främsta svenska orienterare på herrsidan. På SM-natt i Godegård på gränsen mellan Östergötland och Närke sprang klubbens nattspecialist (förlåt Olle!!) hem ett silver och en knapp månad senare vann han ytterligare en silvermedalj då SM i knockout-sprint gick av stapeln på Hisingen i (eller utanför?) Göteborg. Med två sjundeplatser på SM-ultralång respektive O-ringen hade Jens presterat fina resultat under både vår- och sommarmånaderna.

Höstsäsongen blev inte lika lyckad och varken lång- eller medeldistansen på SM blev någon resultatmässig succé. Nu siktar Jens på att lämna fjolåret (och artikelförfattaren i Sverigelistans ranking) bakom sig och förhoppningsvis bli kvitt sin skadeproblematik med sin ena stortå. Både vad gäller hans deltagande i projektet och hans stortå berättar Jens mer om nedan.

Sverigelistan. Jens håller undan.

Grattis till platsen i långdistansprojektet! Du ansökte om att vara en del av projektet och fick en plats. Hur gick tankarna i samband med att du fick höra om projektet?

»Tack! Fick höra planerna om projektet 2021, syftet var att lyfta Sverige inom långdistans där vi länge legat efter på herrsidan. Blev givetvis intresserad eftersom lång är min favoritdistans. När projektet väl drog igång i höstas behövdes det egentligen inte längre, då Sverige under 2022 hunnit ta både EM-guld och en drös topplaceringar på världscupen i Schweiz i just långdistans.«

Har du lagt dina tåproblem bakom dig? Vill du berätta lite kort om de problem som du har haft och hur de uppstod? 

»Omnämnd i träningsdagboken första gången 30 aug 2015 som smärta under stortån på lång-DM. Orsaken till smärta var vid det tillfället oklar, antagligen överbelastning och/eller slagit i den. Det kan lika gärna ha varit för trånga skor också. Mer och mer ömhet med åren och diagnostiserad med Hallux Rigidus 2021 som kortfattat innebär benpålagringar på stortåleden som gör den stel och öm. Opererade bort det december 2021 och har återfått nästan full rörlighet nu , men jobbar fortfarande på att helt få bort ömheten från operationen.«

Medaljörerna H21 SM-natt. Bild: Lars Rönnols.

Vad är största skillnaden mot tidigare? Vad är den största fördelen med att vara en del av långdistansprojektet och hur känner du att det kan lyfta dig och dina prestationer i framtiden?

»Framförallt är skillnaden att man delar upp träningen i kortare block, jämfört med ett standardprogram där man maler på under längre perioder utan full återhämtning. Just eftersom det är ett lite nytt upplägg är det bra att vi är en grupp som prövar på och diskuterar erfarenheter tillsammans.

Det går kort och gott ut på att i korta block om 3-4 dagar träna rejält, med de högintensiva passen i början när man är pigg och de lugna långa passen i slutet. Sen gäller det att återhämta sig fullt med någon/några vilodagar så att man kan börja nästa korta block lite starkare.

Jag tror väldigt starkt på själva träningsupplägget, bör kunna ge ett lyft och mer jämnhet i alla distanser.«

I projektet är det en projektledare (Peter Öberg) och tre tränare (Thomas Landqvist, Filip Larsen och Johan Röjler). Finns det någon av dessa du ser fram emot att arbeta tätt tillsammans med?

»Har haft nöjet att träffa alla tre och kan säga att det är fullfjädrade träningsnördar allihop, kunde inte bli mycket bättre alltså.«

Till sist. Det nya året har precis börjat och 2022 har vi lagt bakom oss. Vad har varit bättre/sämre under 2022 och vad önskar du dig allra mest under det nya året. Både inom orienteringsåret och i allmänhet.

»Fjolårets världscup gick väl på två av de sämsta tänkbara platserna med sprint i Borås och EM i Estland. Ser fram emot att i år komma tillbaka i form och förhoppningsvis få springa i Norge, Schweiz, Tjeckien och Italien. Tror att det kommer bli ett sagolikt bra år, precis som jag gör varje nyår.«

Vi tackar Jens för hans svar och önskar honom ett stort lycka till inför tävlingssäsongen!

Speak Your Mind

*

sjutton − femton =