I fredags var det äntligen dags för årets höjdpunkt – den årliga resan till Gotland med Järlas damer! För tionde (!) gången samlade vi ihop oss för att än en gång anta utmaningen Helg utan älg – en orienteringstävling i dagarna två, utan höjdkurvor (irl), med branter höga som trottoarkanter och stenar stora som gruskorn. Det låter kanske som överdrifter, och det är det också, men beskriver ganska bra

känslan i ”skogen”. I år var vi 20 damer (rekord?) fördelade på 4 bilar som hoppade på båten mot Visby i Nynäshamn under fredagen, på ett par olika avgångar.

Vi bodde på St Clemens, ett jättemysigt hotell mitt i Visby. Som vanligt förundras vi alla över sagolika Visby med den speciella arkitekturen, växtligheten, kullerstenen, ruinerna och den ständigt närvarande muren. Det är väldigt rofyllt i Visby i oktober och det blir som vanligt en del strosande, shopping och fikande i den fina staden. Före resan har vi gjort bokningar på olika restauranger så vi fick mysiga gemensamma middagar på fredag (pizzeria) och lördag (Bolaget), och på söndagen hade vi bokat brunch på Clarion hotell efter tävlingen.

Tävling ja, det är väldigt speciellt att springa på Gotland. I år gick tävlingen i Lickershamn, 3 mil norr om Visby. Förutom svårigheten med att läsa terrängen som jag nämnde ovan, skyms eventuella landmärken av lågt växande ene samt diverse taggbuskar. Med åren har man lärt sig att man måste runda vissa buskage om man inte bokstavligen ska fastna i dem. Ändå ser man ut som om man har någon aggressiv form av mässling åtminstone över hela benen, och i tisdags på träningen delade vi med oss av hur vi plockat taggar ur olika kroppsdelar efteråt. Men det man minns tydligast efter en tävling på Gotland, efter att alla sår läkt, är hur vackert det är!

Förutom den lättlöpta en/tallskogen och det ständigt närvarande havet är raukar ett exotiskt inslag. Själv gjorde jag ett halvdåligt springa-runt-vägval som gjorde att jag t ex fick springa genom kanske världens finaste fårhage. I år har vi också fått lära oss två nya karttecken: vät och agmyr. Vät är en grund vattensamling som är torr på sommaren/hösten – men om man ramlar i den blir man täckt av kalkstenslera… Agmyr är en myr som består av ett svårgenomträngligt gräs, och ska helst ska rundas. I totalen på tävlingen blev det 9 st topp-10-placeringar för oss – fantastiskt!!

Resultat från tävlingarna och Livelox för att se banorna

Det finns även en tävling i tävlingen – Järlas damer korar sin egen vinnare efter de två tävlingsdagarna. Professor Gunilla Kreiss tar fram formeln för denna beräkning där beståndsdelar är placering, gissning av tid och (nytt för i år) spurttid. Vinnare i år blev Matilda Ahlquist!

Resan bjuder som alltid på mycket oriente

ringssnack, annat snack, och inspirerar också till samtal som rör träning och träningsplanering. Vi kom överens om att framöver kommer vi att ses på lördagsmorgnar för teknikträning – håll utkik i breddgruppen på fb för tid och plats om du vill hänga på!

När vi gick på båten för hemfärd på söndagen kl 16 tror jag vi var många som tyckte att helgen gått lite för fort och att det så snart bar av hemåt igen. Det känns lite jobbigt att det nästan är ett år kvar till nästa äventyr på Gotland – men tänk hur mycket vi hinner träna tills dess och hur mycket bättre det kommer att gå!
//
Anna-Lena Costermans