I helgen avgjordes den finska jättestafetten Jukola i Kangasala utanför Tammerfors. Även i år var det nytt rekorddeltagande med över 1700 damlag och 1900 herrlag och totalt över 20000 löpare.

Järla ställde upp med tre damlag där tyvärr Karolin Ohlsson fick lämna återbud för att komma tillrätta med en segdragen höftskada. Förhoppningsvis är hon åter i slag till VM i höst.
Förstalaget med Sara Sjökvist på startsträckan inledde kanonbra och Sara var in i tätklungan nån minut efter ledande Haldens SK. 
Bara någon minut senare stämplade Petrina Costermans i andralaget in som 29:a. För tredjelaget gjorde Filipa Rodrigues en imponerade startsträcka där hon från en av de sista startpositionerna i det 1700 damer starka fältet redan vid den första TV-kontrollen avancerat upp till 200 plats. Det fortsatte sedan och hon växlade som 132:a.
På andrasträckan inledde Anna Dahlgren-Rosén väldigt offensivt och var uppe som 5:a vid första TV-kontrollen innan ett litet misstag på en svår sluttning gjorde att hon halkade tillbaka något och växlade som 21:a. I andralaget fortsatte Elsa Jansson bra och förde upp laget till 25.a medan Åsa Sundström gjorde en fin debut i tredjelaget.
På sträcka tre tappade både Elin Hemmyr Skantze och Stina Haraldsson några placeringar efter några mindre missar men skickade ut schweizarna Sofie Bachmann och Dominique Bucher i bra lägen. 
Sofie som tidigare i veckan sprang världscupen i Helsingfors på ett fint sätt fortsatte att visa klass och förde upp laget till en slutlig 22:a plats medan Dominique sprang in som 47:a, nytt rekord för vårt andralag. Tredjelaget slutade 190. Där sprang Erica Edman och Hilda Mattsson de två avslutande sträckorna.
Bra resultat med tanke på förutsättningarna!

Resultat Venlastafetten

Även i herrstafetten fick Järla en väldigt bra start. Schweiziske Chamuel Zbinden sprang förstasträckan och sprang in som 19:e, bara sekunder från täten. Andrasträckan sprang David Bejbom och gjorde det väldigt bra fram till en förarglig treminutersmiss på nästsista kontrollen. Jens på den långa tredjesträckan hade inte riktigt den fysiska dagen efter en förkylning tidigare i veckan men höll placeringen och växlade som 38:a. På de kortare fjärde och femtesträckorna sprang Erik Berzell och Simon Frisk stabilt och förde upp laget bland de 30 första, en placering som Anton Nilsson och Alain Denzler på de avslutande dagsträckorna höll in i mål. 

Andralaget som drabbats av många avhopp slutade 271:a. Där sprang bland annat fyra av tjejerna som dubblerade.

Resultat Jukolastafetten 

Nästa år behöver man inte ladda pannlampan. Då går nämligen Jukola norr om polcirkeln i midnattssol i tomtens hemland Rovaniemi. Blir det fler Järlalag på plats då?

Hälsingehelgen med Veteran-SM 6-9 juni 2019
Vi var ett gäng som drog till Hälsingland för att försvara Järlas färger på Ultralång-SM, Veteran-SM och
Ösa-träffarna: Anna Dahlgren-Rosén, Petrina Costermans, hela familjen Hemmyr-Skantze, Ulf Bråsjö,
Gunilla Kreiss, Åsa och Johanna Sundström. Jag vet inte om jag någonsin var där någon gång på 80-talet
men det känns som om de där tävlingarna funnits länge. Nu har jag avverkat 5 tävlingar på 4 dagar och är
väldigt glad att vi åkte dit! För egen del blev det inga medaljer, de stod Gunilla och Peter för, men jag
tyckte att det var himla trevligt!
För 5 av de 6 tävlingarna hade de samma arena och man kunde gå till alla starter utom en dag då de
ordnade med buss. Första dagen var det Ultralång-SM samtidigt med Ösaträffen dag 1. De som tog sig i
mål på den tävlingen är värda särskilt omnämnande. I 34 graders värme, eller vad det var, försvarade
Anna och Petrina Järlas färger. Att komma i mål var en bedrift i sig men de lyckades genomföra loppen
bra också och slutade på en 9:e respektive 6:e plats i verkligt hett solsken.
Vi har nog aldrig sett så mycket sten i terrängen, eller på kartan, som på den förkortade medeldistansen.
Det fanns t.o.m. jättestenar som var konturritade på kartan! Det var verkligen svartprickigt och man fick
försöka tänka bort alla stenar för att se vad som fanns mer att läsa på. Sprinten var inne i Edsbyn och var
egentligen inte så tekniskt svår men man kan läsa fel på kartan i hastigheten ändå så det gällde att ha
koll på sina sträckor. Långdistansen var väldigt bra, men jobbig för de som hade start långt bort.
Medeldistansen bjöd på en del klurigheter då det gällde att ha koll på höjdkurvorna och kompassen och
hade man inte det kunde man komma väldigt fel.
För de som tältade eller campade på arenan fanns det möjlighet att köpa helpension och på kvällarna
erbjöds olika aktiviteter, t.ex. quiz där det deltog 50 lag med 5 pers i varje, fisketävling och
folkdansträning. Det var gångavstånd till en badsjö vilket var ganska nödvändigt eftersom det var så
himla varmt så man kokade efter man sprungit. Många tyckte förstås att det var ett problem med
värmen. En dag lyckades jag springa över en stor stig utan att märka det och sedan blev det förstås kaos i
den överhettade hjärnan och så var den tävlingen förstörd. En annan dag skulle vi upp på ett berg och
sedan var all ork slut så man knappt orkade ta sig över alla nedfallna träd och runt alla stenar så att man
kunde komma i mål.
Hälsingland i början av juni bjöd verkligen på en vacker bild av sommar-Sverige. Det vi undrade däremot
var hur de som bor där överlever tillsammans med alla myggor. Vi såg flera som löst problemet med ett
växthus där man kan sitta ”ute” men ändå hålla myggen borta. Åsa ser ut som om hon fått vattkoppor
eftersom myggen gillade henne. Mig åt de upp tillräckligt av i hennes ålder så jag klarade mig bättre nu.
Vi tältare hann också bada i Voxnan och hamnade på kalas i Bollnäs så vi känner oss mycket nöjda och
kommer säkert tillbaka! Vi kan också rekommendera alla andra att åka hit på dessa välarrangerade
tävlingar något annat år!

//Tältarna genom Johanna

Vi behöver hjälpas åt att underhålla och utveckla Järlagården både utvändigt och invändigt.

Måndagen den 27 maj 18.00 har vi arbetskväll på Järlagården.

Bland annat ska vi:

Följande behöver åtgärdas:

–          Fönsterputs (2-3 personer)                                                                                            

–          Röjning förråd (2-3 personer)

–          Röjning invändigt pannrum, kartrum samt kansli (2 personer)

–          Elmatning av en bänkbelysning i köket över diskbänken                 behov 1 elektriker

–          Montera golvskydd på samtliga bord i stora rummet (1 person)

–          Rengöring i bastu samt duschrum damer + herrar (2-3 personer)

–          Plocka upp städa av utvändigt kring Järlagården (4-6 personer)

Föranmäl dig gärna via Eventor: 

Tiomila, Östra Göinge, 2019

Trots att Tiomila i år gick i Skåne lyckades vi få ihop 3 ungdomslag! Under min tid som ungdomsledare i Järla tror jag inte vi haft så många lag. Med 13 ungdomar åkte vi i minibussar till Skåne. En väldigt lång resa men jag hörde inte ett klagomål på hela resan, varken dit eller hem. Lite glass- och middagsstopp hjälpte nog också till att hålla humöret på topp.

Boendet hade ordnats på en Bygdegård i Knislinge. Där fanns stora golvytor som nog oftare användes till att dansa än sova på men det gick bra för de flesta att sova, trots en del snarkningar från olika håll. Jag vet inte om dygnandet på arenan natt två föranleddes av mindre snarkningar på arenan eller om det var annat som drog…

Efter en god frukost drog vi iväg till Glimåkra för ungdomskavlen som startade kl. 10:15. Sträcka 1,2 och 4 var orange svårighetsgrad och c:a 4,5 km och sträcka 3 var gul c:a 3,2 km. Två sträckor, varav en måste vara den sista, måste besättas i sin helhet av flickor. På de båda mittensträckorna kunde man ha 1-2 löpare. Vi kunde bara dubblera på en gul sträcka med våra 13 löpare.

Det var några lite nervösa startsträckslöpare (Ivar, Axel och Britta) som fick stå sist i det stora startfältet på 284 lag. Inte så lätt att springa förbi de snabba H16-löparna som tog täten i rasande fart direkt från start. Speakern konstaterade att det var många killar på förstasträckan och att många lag satsat på tjejer på de båda sista sträckorna. Så Britta, 13 år, hade väldigt tuff konkurrens, men det verkade inte bekymra henne. Hon gjorde sitt lopp och hittade alla kontroller. Ivar och Axel kom in en stund tidigare.

På andrasträckan skickade vi ut Åsa (som inte sprungit på nästan två veckor p.g.a. en inflammerad tå), Ludvig och Lukas. De gjorde alla bra lopp och sprang väldigt jämnt.

Tredjesträckan var rak och fick nog alla att sätta bra fart på benen så Gustav, Sara och Sven/Olof pinnade på bra och hittade kontrollerna snabbt. Det enda missödet jag hörde om var att några sprang in på en stig för tidigt men det insåg de snabbt och kunde rätta till sitt misstag.

För avslutningen hade vi satsat på Sonja, Selina och Märta. Alla tjejerna gjorde stabila lopp på alla kontroller utom en där vi fick vår första större bom på drygt 20 minuter. Men det gjorde ingenting för alla hade stämplat rätt och alla kom i mål på väldigt gott humör efter att ha provat på Skåneterrängen, de allra flesta för första gången. Banorna var svåra tyckte nybörjarna men de klarade ändå av det vilket var superbra!

Sedan chillade vi på arenan hela eftermiddagen och hejade på Järlas damer i dam-stafetten. Det var kul att följa och de flesta hade inte varit med på Tiomila tidigare så bara det var ju en upplevelse. Tack vare Leif Mattsson hade vi ju hela tävlingens bästa tältplacering vilket gjorde det superenkelt att följa tävlingen på storbildsskärmen. Om vi ändå fick abonnera på den motsvarande platsen kommande tiomilor…

När damerna gått i mål och vi hejat lite extra på Åsa som dubblerade och sprang 4:e sträckan i damstafetten, åkte vi tillbaka till vår bygdegård där vi fick god middag som familjen Hagwall lagt grunden till hemma och några på plats hjälpte till att fixa färdigt. Tack alla för det jobbet!

Sedan var det strax dags för starten i herr-stafetten så nästan alla ungdomar for dit. Några åkte hem efter ha sett starten och första sträckan medan några stannade kvar med målet att ”dygna”, stanna uppe hela natten. Det fanns flera tillfällen att åka hem med Järlas tredjelagslöpare under natten men 5 ungdomar valde att vara kvar hela natten (eller sov så hårt i sin stol att det var omöjligt att väcka dem för att få med dem till bygdegården!)

De som höll sig vakna på arenan kunde med spänning följa Järlas lag i tiomilakavlen. Inte minst Jens sträckseger på andrasträckan förhöjde stämningen ordentligt. Men tyvärr missade ju speakern det… Det blev lite tråkigt när förstalaget diskades men med vår tältplacering, en kamin och tak över huvudet behölls stämningen på bra nivå.

På morgonen blev det frukost på bygdegården, packning och städning och sedan in i bussarna igen.

Hemvägen fördrevs mest i sovandets tecken men som tur var fanns det några pigga, duktiga, chaufförer som såg till att vi kom tillbaka till Järlagården efter ett pizzastopp i Jönköping och en liten bensträckare till.

Stort TACK till alla som fixat med allt runt den här härliga resan med ett härligt gäng ungdomar som skötte sig helt exemplariskt!

//Johanna Sundström